lördag 23 oktober 2010

Skördetid


Vinter redan?
Detta året har verkligen varit speciellt vad det gäller odlingen. Sen vår med försenad blomning Extremt torrt och hett på försommaren och så nu nattfrost i en vecka i oktober varav den sista natten verkligen tog knäcken på vår tro att vi skulle kunna hålla druvorna kvar på stocken ett bra tag till. Druvorna tål en del minus men inte hur mycket som helst. Vad vi vill uppnå med så sen skörd är den mognadsprocess som sker i skalen, även om sockerproduktionen avstannar. Vid koll i vingården såg jag att druvorna säckat ihop ordentligt efter denna sista frostnatt så det var bara att snabbt börja med skördearbetet. Nu blev det ingen planering av skördedag eller information till de som så snällt erbjudit sig att hjälpa till. Jag kan väl bara säga att det kommer fler tillfällen att samlas för vinskörd, hoppas jag får återkomma till er.
Efter frosten har det i princip varit dåligt väder med regn och fukt så det var väl menat att de skulle av.
Nu jäser det och bubblar i ekfatet. Skillnaden från i fjol är att då var teamet från Spanien här vid skörden, nu får vi ha den kontakten via telefon och mail. Vi får hoppas att det går bra ändå, det blir ju lite mer egna beslut men det är väl det man lär sig på.

Ja, denna höst bara försvann. Den blåste väl bort. Även jag, som älskar vinden, har tyckt att det blåst lite väl mycket. Det är så tråkigt när alla fina höstlöv försvinner och lämnar kala grenar kvar.
Även vingården står kal efter att vi tagit druvorna och kyla och vind tagit löven.

torsdag 14 oktober 2010

Bilden får tala

Ja, vad ska man säga.
Till Er som besökt sidan den senaste tiden för att se om något nytt hänt i vår verksamhet -ber jag så mycket om ursäkt.
Det är inte det att det inte funnits något att skriva om - tvärtom.
Det var nog istället brist på tid och ork som gjort att det stått still på denna sida.

Men nu är jag på G igen. Ska försöka uppdatera så gått det går.

Låt se- sista inlägget var den 28 juni
Då hade vi planterat och efter det kom ökenvärmen till Öland. För våra nysatta plantor med sina borttagna rötter blev livet tufft. Även för dess ägare kan tilläggas.Vi har ingen bevattning till vingården så vi fick köra ut vatten manuellt och ge dom några liter en och en för överlevnads skull. Syntes ganska tröstlöst när vi började men det gick. Nu höll ju denna torka och värme i sig som ni vet så proceduren upprepade sig. Ska aldrig gnälla mer när jag står med slangen och vattnar i trädgården :-)

Som grädde på moset så har jag gått och linkat med en mosad tå efter att min lilla gullehäst på 600 kg behagat hoppa på min fot. Inte blev den väl bättre att att trampa runt på en stenig åker så problem uppstår när jag vill trycka in foten i annat än kängorna.

Plantorna och vi kämpade oss igenom torkan och jag har väl aldrig blivit så glad som när det äntligen började regna. Det slog ut nya blad och allt så fint ut.
Vilket också hararna tyckte. De har inte varit något problem innan men nu kalasades det hej vilt. Ja de har haft en tuff start våra vinplantor men nu ska jag inte gnälla, plantorna har en fantastisk växtkraft, kängorna är faktiskt mina favoritskor och vi håller på att sätta stängslet färdigt.

Vinet från förra årets skörd är tappat på flaska och ligger numera och vilar sig i vinkällaren. När det släpps till försäljning vet jag inte riktigt ännu. Det är vinet som bestämmer det, kvalitén är det viktigaste och även om man är lite otålig ibland så vinner vi alla på att vänta in rätt tidpunkt. I år har vi använt oss av 75 cl och halvliters flaskor och korkar av absolut bästa kvalité.


Marc vid buteljeringen

I sommras åkte Emy och jag till Frankrike. En härlig resa ner till Banyuls sur Mer Jag tror faktiskt jag tar det nästa gång jag skriver annars blir det för långt. Jag vill ju inte trötta ut er nu när jag väl kommit till skott och börjat skriva igen. Skickar med en bild i alla fall för att göra er lite nyfikna på fortsättningen